Vi guidar dig i dryckesvärlden

Angela tipsar om veckans virre

– Otroligt smakrik, burdus och spännande som en japansk bushidokrigare – Eller: Sverige, det nya Japan? (om 100 år)

I veckan blev jag och min kollega Lars på Mackmyra intervjuade av David på den svenska whiskytidningen Allt om Whisky. Intervjun handlade om den unga svenska whiskyindustrin- med tio eller elva destillerier på språng och där Mackmyra inte enbart sett utifrån själva tidsperspektivet, idag har en självklart ledande roll som kommandes allra först.

Frågor som handlade om nycklar till framgångar, tänket bakom framgången och word-of-mouth avhandlades; och hela intervjun kan förmodligen läsas i en kommande AoW.  Men, en intressant fråga som kom upp. I och med alla dessa nykomlingar; kommer Sverige en dag att (kunna) bli det nya Japan? Intressant frågeställning.

Om allt går vägen. Inte om fem år och kanske inte om tjugo år heller. Men om femtio eller hundra år. Kommer Sverige då att ha en egen blomstrande whiskyindustri? Precis som den japanska idag – och kommer den då att kunna bidra till den svenska ekonomin, som den japanska gör idag?

En av världens största whiskytillverkare finns i Japan (Suntory) och en av de största maltwhiskydestillerierna i världen är också japanskt (Hakushu), med sin jättekapacitet på 50 miljoner liter ren sprit per år. Bara några exempel från den industri som själva bara blev till för snart 90 år sedan.

Jämförelsevis. Lilla svenska Mackmyran, som just gått från litet till lite större år 2012; från 170 000 liter i kapacitet, till en halv miljon liter, har ett bit kvar. Den svenska industrin med Mackmyra, Hven, Grythyttan, Bergslagen, Box, Norrtälje, Gotland och Smögen (hm , vilka har jag glömt?) som just nu är i sin absoluta linda, behöver naturligtvis få sin chans, sin chans att överleva och växa.
Men det vore ju fantastiskt kul om det blev så att om 100 år fanns det någon sorts fin Swedish maltwhisky i var konnässörs hem, världen över. Inte för att svenskarna ska ta över herraväldet från skottarna & irländarna – men kanske folk då har insett hur gott och olikt det är – så vi alla får vår plats i hyllan.

Om hundra år vet vi förmodligen också VAD svensk whisky är definitionsmässigt. Då måste (väl) den samlade och (förhoppningsvis) överlevande industrin ha bestämt sig för vad som ska tillåtas för att få kalla den svensk whisky. Spännande det med. Ja, man skulle i nuläget verkligen vilja ha en liten tidsmaskin.

Tillbaka till veckans virre. Veckans whisky är således en packad japanare, en 12-årig Nikka firandes sin 70-årsdag med att släppa denna buteljering från ursprungsdestilleriet Yoichi. Yoich ligger nära havet på nordön Hokkaidos västra sida. Deras maltwhisky är känd för sin robusta smakrika karaktär till skillnad från övriga japanare som tillverkar en mer blommig typ av whisky. Robustheten lär komma ifrån direkteldning under pannorna vid destillering.

Färgen är intensivt guldgul med orangea toner. Maffig, kryddig och mycket ek – man förstår direkt vid upphällningen att den enbart har, eller mestadels i alla fall, mognat på nya ekfat. Whiskyns egna typ av destillat späder förstås också på tuffheten. Faten använda, tillverkade på Nikkas anläggning i Tochigi, är 250 liter hogsheads som är standardfattypen inom företaget.

Ofiltrerad, icke karamellfärgad och väldigt stark med en abv på hela 58%. Packad sa jag? Ja, packad -med vad jag gissar -aromer av japanska ekfat. Med mycket kryddor. Doften är mitt emellan en sötare vaniljig kolaton och en torrare, saltare och örtigare ekton. Medicinal säger man i företaget själva om stilen, och om man tänker på örtlikörer och bitters som medicinala, så stämmer det absolut. Associationsmässigt; som en tuff krydda i en svensk ek parad med en mer snäll sötma från en amerikansk ek. Toner av rosmarinshonung, havssalt och timjansbröd. En del blommigheter och frukt balanserar där också– men allt ligger en bit bakom eken. Lösningsmedeltonerna i den outspädda whiskyn försvinner när man späder ut.

Eftersmaken är örtig och ekig med lätta rostade och brödiga vaniljer i bakgrunden; sandelträ, anis, rosmarin, salvia, malört och havssalt.

På Systembolagets hemsida hittar jag åtminstone 20 st buteljeringar från tillverkaren, både som blend och malt, och i olika styrkor. Sammanfattningsvis är det en spännande bekantskap som jag gärna träffar igen, kanske också i en annan skepnad.

 

Bilder är lånade från Nikkas egen hemsida. Pictures used with courtesy from Nikka Whisky’s own web page.