Vi guidar dig i dryckesvärlden

Oberoende whisky… och lite tips för nyår

Har du någon gång blivit tipsad om en whisky, till exempel en Ardbeg, och sedan stått konfunderad och tittat på Systembolagets whiskyhyllor? Där finns ju inte bara de “riktiga” flaskorna, men även många pavor med udda etiketter, där destilleriets namn ofta står lite undanskymt (i det här fallet Ardbeg). De här något märkliga flaskorna kallas Oberoende Buteljeringar – och ja, de “riktiga” heter följaktligen Orginalbuteljeringar. Det kan kännas som en veritabel djungel att hitta in i alla dessa nya företag som buteljerar din Ardbeg, men det är inget att vara rädd för: i den djungeln finns nämligen några riktiga guldkorn att finna.

För att förklara konceptet med oberoende buteljerare måste vi först titta lite närmare på whiskyvärlden. Någonstans mellan 90 och 95% av all maltwhisky som görs i Skottland går direkt till blended whisky; ni vet de riktiga storsäljarna Grants, Johnny Walker och Famous Grouse man hittar hemma hos farfar och grannarna. Rent konkret hälls den nytillverkade spriten upp på ekfat för att lagras, och den miniskula del av produktionen som går till single malt whisky läggs undan på lagerhusen. Därefter får olika företag som producerar blends köpa in fat för att kunna blanda enligt sina egna recept (eller beroende på vilka destillerier man har produktionskontrakt med för tillfället). Just därför finns en stor marknad för fat – antingen enskilda eller paket med fat som antingen blivit över när en blender inte behövt, eller om det finns oberoende mäklare som inte fått avyttring till mindre blendingföretag. Då kan oberoende buteljerare köpa faten och buteljera själva.

När en master blender på ett destilleri sätter ihop varumärkets egna whisky – som i det här fallet Ardbeg – har han eller hon oftast mellan 15 och 50 + fat att sätta ihop en smakprofil utifrån. Det gör att ojämnheter suddas ut och man kan fylla upp eventuella luckor i enskilda fat. Lite grann som whiskyns svar på HDR-fotografi. Oberoende buteljerare har ofta bara något enstaka eller ett par fat att blanda innan de tappar på flaska, vilket gör karaktären mer udda. Man kan alltså hitta riktiga höjdarfat som ger helt makalöst bra whisky, likväl som trista bottennapp där fatet dödat whiskyn fullständigt.

Några tips för att hitta rätt bland de oberoende whiskybuteljerna då:

  • Det finns några mer etablerade oberoende buteljerare som har stor produktion, men har ofta tillgång till bättre fat än de mindre buteljerarna. Värda att nämna är t.ex Gordon & MacPhail, bröderna Laing, Cadenheads och Signatory.
  • Om du hittar någon flaska du gillar av en mindre buteljerare är chansen stor att du kommer att tycka om andra flaskor från samma firma. För egen del följer jag t.ex Lorne MacKillops serie MacKillops Choice. Denne man är en av whiskyvärldens enda blenders som är en Master of Wine, den svåraste och mest prestigefulla av alla dryckesutbildningar, och jag har gett höga betyg åt i princip allt han buteljerat under egen flagg. Även John Glaser och hans Compass Box-serie är många gånger magnifik, liksom AD Rattray.
  • Undvik sherryfaten! Nu är det ju att svära i kyrkan för många sherryfatfrälsta människor, men sanningen är att det finns många – och då menar jag MÅNGA – dåliga sherryfat som buteljerats för att tjäna en extra krona. Och när sherryfat blir dåliga då är det riktigt trist whisky som hamnar på flaska. Gummi, svavel, kemiska drag… listan kan göras lång på elaka toner du hittar i dåliga sherryfat, och det är inte något du vill ha i ditt glas en fredagkväll. Tyvärr är det oftast så att de riktigt bra sherryfaten är dyra som tusan på fatmarknaden, vilket så klart leder till att de flaskor med bra sherryfatslagrad whisky som finns att köpa också blir väldigt kostsamma.
  • Försök komma över samples. Byt småflaskor (finns att köpa på apoteket) med andra whiskyintresserade vänner, så att du får prova många olika buteljerare. Om du inte har någon att byta samples med, gå till en välsorterad whiskypub och be att få deras tips på bra oberoende buteljeringar. Du kommer med lite tur få en vidgad världsbild!

Avslutningsvis tre tips på fantastiska oberoende buteljeringar inför nyårsfestligheterna:

  • Highland Park 1988 MacKillops Choice. Finns på Systembolaget. Popit Hjarta frilagdhighland park

Här återfinns både destillerikaraktär och ett fruktansvärt bra fat. Den är subtil, välbalanserad, snygg och full av frukt, vanilj med ett djup du sällan hittar vare sig hos andra oberoende eller orginalbuteljeringar. Komplex med lång eftersmak där citrus och äpplen övergår i tropisk frukt. Magnifik.

  • Craigellachie 17yo Cadenheads

Destilleriet Craigellachie är ett sådant du förmodligen aldrig springer på om du inte köper oberoende flaskor därifrån. Cadenheads är firman som är affilierade med Springbank, och har utöver ett stort whiskyupplägg även många bra rombuteljeringar i sitt sortiment. Just denna tappning är ett fenomenalt oloroso-sherryfat av den typ man sällan hittar buteljerad så här. Rostade kaffebönor, choklad, romrussin och vaniljsötma i doft och en smak längre än kinesiska muren. Dessvärre måste man åka till Köpenhamn för att hitta flaskan, men det är värt resan. (Passa på att titta på locations från magnifika Bron när ni ändå är där…) Tar ni inte er till vårt danska grannland hittar ni en flaska här.

  • Balblair 1969 Gordon & MacPhailbalblair

G&M är förmodligen världens största oberoende whiskybuteljerare, och har mer gammal whisky som lagras än någon annan. Många gånger har stora varumärken försökt köpa tillbaka fat som deras föregångare sålde för årtionden sedan till det Elgin-baserade familjeföretaget. Balblair är en fantastisk single malt på egna ben, och med lite år på nacken blir den makalös. För att vara så pass gammal är den förvånansvärt prisvärd också. Här finns alla kvalitéer du förväntar dig av gammal whisky: tyngden, fatkaraktären, djupet i både smak och doft och en eftersmak som håller i sig en genomsnittlig Ulf Lundellkonsert. Den finns dessvärre inte på Systembolaget, men The Whisky Exchange skeppar till Sverige, fullständigt legalt och kosher.