Vi guidar dig i dryckesvärlden

Rum, Sodomy and the Lash

Diamond-DistillerySå här lagom till Kristi Himmelfärdshelgen kan det sitta bra med en ordentlig genomgång av lite kvalitetsrom. Inte för att det finns någon egentlig koppling, men det känns alltid lite bättre att ha sina provningar bibliskt förankrade.

Likt whiskyns värld där singelmalten öppnade upp sig för snart 20 år sedan har även romhyllorna flyttat fokus. Där Captain Morgan och tax-freeflaskorna för 99 kr/litern dominerade får allt fler upp ögonen för ’craft-rommen’. Buteljerare som Berry Bros & Rudd, Cadenheads och Malts of Scotland har alla topprom i sortimentet nuförtiden. I brist på annat att göra samlades 11 nya romflaskor för att provas. Slå på Spotify, och spela den ultimata rommusiken för bästa resultat.

berrys 12Först ut är Berry’s Carribean Rum, 15yo. (429 kr). Det här är en flaska som kommer ersätta (eller komplettera) Berrys tidigare 12-åring från Trinidad. Söt doft med kokosdrag och ljus mandelmassa. Vaniljsötma och ett värmande avslut på smaken gör det här till en fantastiskt angenäm rom. Berrys har  tagit en i grunden mycket fin rom och, tja, förbättrat alla punkter. Rom med surround-sound.
94 / 100
Hjartat Symbol 


Isla Del Ron, Silver (449 kr) är den första från Malts of Scotlands serie att provas. Det är en ljus rom som känns spritigare och råare på många vis. Jag känner folk som går igång på den kärvare avec-stilen som återfinns hos den här typen av rom, men tyvärr – jag är inte en av de.
79 / 100

Isla Del Ron, Gold (449 kr) är också den från Guyana men har legat en stund på ekfat misstänker jag. Doften drar mindre åt det söta hållet utan mer åt en kärvare, ungt spritig riktning. Smaken bjuder på honung, kokos, lite vanilj och mot eftersmaken kommer de kärvare fattonerna och lägger teblad i munnen.
81 / 100
ss_rum1304

Isla Del Ron Barbados (799 kr)
kommer från, just det, Barbados och destillerades 2000. Här händer det direkt spännande saker i glaset. En djup, fräsch ton av papaya, ananas och mandelmassa är det första man möter på doften. Det här är en komplex doft. Smaken är märklig då den ger mig associationer åt kemiska hållet med något slags acetonliknande rengöringsmedel i första rummet. Men, och det här är ett stort MEN; det är fruktansvärt gott. Jag kanske bör ta upp mina smakpreferenser med en terapeut.
90 / 100

Isla Del Ron Panama (1125 kr) tar en stund på sig att öppna famnen. Initialt är det svårt att locka fram några mer detaljerade doftförnimmelser än ”…sött”. Men efter en stund i glaset framträder såväl gräsiga som bäriga toner, och svartvinbär ger sig till känna. Någon minut senare har den på ett Micke Persbrandskt vis tagit över alla roller. Vaniljen lurar i bakgrunden utan att ta överhand, och det här är en angenäm romupplevelse, Persbrandt till trots. Det var nog en bra idé att dika ur kanalen iallafall.
91 / 100

Isla Del Ron Guyana från 1988 (1395 kr) misstänker jag kommer från samma destilleri som Malt of Scotlands Silver och Goldbuteljeringar. Grundkaraktären är där, och kärvheten med drag av läder och tobak, inte helt olikt Isle of Jura-whiskyn är tydligt framträdande. Först efter ett par minuter i glaset träder en kryddighet och kaffekärv beska in i bilden, som troligen är resultatet av fatens aktivitet i varma områden under lång tid (1988!). Som sagt tidigare: Det finns säkert fans av den här romstilen, men yours truly väljer raskt att gå vidare.
88/100

Isla del Ron Jamaica destillerades 1982 och kostar 1625 kr. Det här är alltså året som Iron Maidens ”Number of the Beast” släpptes, liksom Judas Priests makalösa ”Screaming for Vengeance”, Rush ”Signals” eller… wait for it: Led Zeppelins ”Coda”. Bob Marley släppte förvisso ett album, men det var märkliga snuttar och långt från någon av hans höjdare. Oavsett kan man lugnt säga att vintagen har en del att leva upp till. Åldern till trots är den mindre i sin karaktär än t.ex Berry’s femtonåring. På doften slåss mandelmassa och kokos om uppmärksamheten med – vågar jag säga? – Lite rök och återigen svart vinbär. Faten gör sig påminda från lagringen, men på ett betydligt angenämare och mer balanserat vis än Guyanarommen.
92 / 100

Att italienare har en naturbegåvning att buteljera sprit och att spela teater när de borde spela fotboll vet alla som någon gång provat en whisky från Samaroli eller ägt en TV-apparat när Fotbolls EM gått av stapeln. Silver Seal heter den italienska rombuteljeraren som gett oss fyra nya tappningar, och först ut är en rom från Caroni i Trinidad, destillerad 1997 (1039 kr), och återigen förs tankarna till Berrys femtonåring, även om denna är något skarpare. Mjukt fruktig med vanilj, toffee och exotisk frukt som lurar i bakgrunden. Det här är en välbalanserad rom som andas kvalitet, lite som Gucci eller Armani. Just det – italienare.
93 / 100

mos_rum1304
Silver Seals Jamaicanska flaska är destillerad 1996 och kostar 1069 kr. De lädrigt kärva tonerna är tillbaka, även om kaffetonerna nu blandats upp med mjölkchoklad och toffee – lite som en Plopp i romformat. Smaken drar kraftigt åt romrussin (min inre röst försöker påtala logiken i den smaknoten, givet att det är rom vi de facto provar), med svallningar av kaffe och toffee mot slutet. Inte helt dumt för stilen.
89 / 100

Guadelope från 1998 (1245 kr) är en ödmjuk historia till att börja med. Hade den här rommen varit en människa skulle det varit den personen som refererar till sig själv som ”lilla jag”. Men jag går inte på den finten så lätt, utan låter den vila i glaset en stund… och nu så. Med ett par minuters luft och glassnurr börjar en virvelvind av doft och karaktär att sprida sig. Här finns såväl sötman som en mörk bärighet. Ett närmast kolsvart tébladsdrag, och nu talar vi inte grönt hipster-té utan den här går mot läder och tobak. Smaken är komplex och ovanligt fruktig för en rom. Om den initialt fnissar förläget och skrapar med foten slutar den som personen som dansar på bardisken och vevar högerarmen i luften. Så ska slipstenen dras!
93 / 100

Demerara Rum 18 yo för 1279 kr är en annan karaktär av rom. Den första doftreferens som slår mig är RX-lim. Minns ni de grå, trekantsformade limburkarna man hade i skolan på åttiotalet? Där börjar doftskalan i det här fallet innan det går mot äppelskal. Smaken är ungt äpple med en egensinnig dragning åt sötare noter i eftersmaken. Så här sent i provningen upplevs den främst som, tja, märklig.
88 / 100

Börjar man i Trinidad slutar man i Trinidad, som det gamla djungelordspråket lyder. Denna gång med en Silver Seal 20yo tappning som släpps om ett par veckor, och därför inte fått något officiellt pris ännu. Doften är otroligt angenäm och ger drag av rostat bröd, vanilj, kokos och exotisk frukt. Komplex som en free-form jazzplatta och djupare än Lars Norén är det en koloss till rom, utan att någonsin tappa fokus eller balans. Smaken bjuder på rikligt med mörka bär, svarta vinbär och vaniljsötma, återigen med balansen i första rummet. En makalös rom som rundar av provningen.
96 / 100
Hjartat Symbol